veckan som så
Lite hur livet har behandlat mig den senaste veckan:
För exakt en vecka sedan fyllde Mariadanzaochoklad (ja hon heter så i min mobil) 26 år! Vi firade henne med vin mat och fint umgänge. Jag har inte känt Maria jättelänge än, vi träffades första gången för ungefär ett år sedan när vi dansade dancehall tillsammans. Hon berättade att hon jobbar i en chokladbutik som ligger asnära där jag bor. Därför fick hon bli Mariadanzaochoklad. I höstas började vi hänga på riktigt, hon är världens mysigaste. Nu för tiden kallar jag henne mest Mario.
Dagen därpå var jag glad över att det inte var mökt trots att klockan passerat halv sju. Jag och mamma åt mat och gick på Svavel & Sirap på Borås Stadsteater.
Dagen därpå var jag glad över att det inte var mökt trots att klockan passerat halv sju. Jag och mamma åt mat och gick på Svavel & Sirap på Borås Stadsteater.
Ett par dagar senare gick jag upp nästan okristiligt tidigt för att åka tåg ner mot varberg och havet. Det var ett år sedan jag var där nu och det kändes fint och konstigt och lite ont i magen på samma gång. Värst var den iskalla blåsten. Alltså, IS. KALL. Tog en kort på kärringhålan ock skickade till Hilda, vet inte hur många gånger vi badat nakna där? Bästa grejen för övrigt!
Dagen efter fick jag gå upp okristligt tidigt IGEN (tredje dagen i rad pga en morgon jag ej skrev om men då skulle jag på 23-års kontroll = cellprovtagning.) Dock var det nästan lätt som en plätt den här gången för det var kvinnornas dag, och jag tänkte extra mycket på alla underbara kvinnor jag älskar för att de är så jävla balla, OCH jag och Louise skulle nämligen åka till Oslo!
Där var det sol och iskallt men som sagt SOL så vi kände oss tvungna till att dricka en kopp kaffe på den soligaste uteserveringen som gick att finna och på kvällen gick på Parkteatret där det var strandtema med bananer och självlysande kroppsmålning och ASDYR alkohol och vi dansade mer än alla norrmän till The Stomping Academy och jag kände mig som en så himla stolt storasyster.
Där var det sol och iskallt men som sagt SOL så vi kände oss tvungna till att dricka en kopp kaffe på den soligaste uteserveringen som gick att finna och på kvällen gick på Parkteatret där det var strandtema med bananer och självlysande kroppsmålning och ASDYR alkohol och vi dansade mer än alla norrmän till The Stomping Academy och jag kände mig som en så himla stolt storasyster.
Oslo var fyllt av häftiga hus och härliga väggar. Skulle köpa med mig lite färdkost på bussresan hemåt och gick förvirrad runt i en matbutik i evigheter. Bytte ena brödet mot ett annat mot ett trdje mot en yoghurt mot en kaka och tillbaka till första brödet igen. Typ så. Tillslut tog jag tag i frallan som såg godast ut och gick till kassan. 18 norska kroner kostade den. Frallan. Jaha ja.
Frallan med russinbitar (som ni ser till höger ovan), som inte var en fralla med russinbitar. Som var någon slags grov söt muffinscones med chokladbitar i. Kunde vart gott, om jag vart sugen på en muffins. Jag var sugen på en fralla.
Sista natten på veckan spenderade jag i majorna där jag hejade så mycket på Anton i mello (alltså kom igen....... dansen. dansen. dansen.) att jag tom ringde och röstade en gång!!! Det hjälpte ju föga, dock. Badade badkar (en får ju passa på). Nästa dag promenerade jag i den soliga slottsskogen och bestämde att jag ska bo i Göteborg någon gång i mitt liv. På vägen hem gick jag förbi en loppis och fyndade 7 LP-skivor för 110 kr. Sen gick jag på Enlightment av FRAUKE och PETER ECCHER, en buthoföreställning på Atalante (där de spelar in kulturens ABC!!) och blev inspirerad.
Snipp snopp snut, där var veckan slut!