Bologna.

Helgen spenderades hos en av mina bästa vänner som bor i Bologna. Jag älskar Bologna. Det är en stad fylld med kultur, konst, mat och spännande människor. Jag besökte den första gången hösten 2012 när jag och Hilda fock möjligheten att framföra vårt performance på en Teaterfestival i staden. Då fick vi bo hos en ung man uppe i bergen, i ett alldeles fantastiskt hus som låg lika nära himlen som staden. Men det är en en helt annan historia. Här kommer historien om denna helg!
 

Fredag.
 Klockan ringde okristligt tidigt: 03.30 och jag promenerade genom en mörk och folktom stad till flygbussen som tog mig till landvetter och ett flygplan som flög mig till Köpenhamn och sedan vidare till Bologna. På bussen från Bolognas flygplats in till staden blev jag genast påmind om italienarnas dåliga engelskakunskaper (och mina ännu sämre italienska-kunskaper). Men fram kom jag och på hållplatsen möttes jag av en snorig och glad Hilda.
Efter att ha lämnat av packningen i lägenheten tog vi cyklarna in till centrum. Alltså, att cykla är typ det bästa jag vet. Och att cykla i Bologna, det är ännu bättre. Staden är klshdkjgf-vacker och byggnaderna helt fantastiska. Kullerstensgator, höga pelare med valv och fantastisk arkitektur.
 
Vi började med ett stopp på en studio där vi hälsade på H's balettvänner och åt sedan lunch i den tillhörande restaurangen, där allt som serveras är både ekologiskt odlat och vegetariskt. Att beställa mat i italien är inte alltid så lätt; ofta är menyn indelad i olika kategorier ungefär som "förrätt" mellanrätt" "efterrätt" - ibland ännu krångligare som "förrätt 1" "förrätt 2" varmrätt 1" osv. Oftast beställer man MINST två rätter när man äter ute, eftersom salladen, proteinet och kolhydraterna oftast beställt som en rätt för sig. Trevligt, tycker jag. Dock tråkigt innan man fattat grejen och får in typ, endast en kyckling. Utan något som helst tillbehör.
Maten här var iaf supergod och brickorna var så fina att jag ville sno med dem hem. (Obs att jag ej gjorde det.)



Mätta och glada tog vi oss vidare genom staden. Ramlade in i en liten secondhand-butik där allt var relativt billigt, utbudet var dock inte så imponerande. H lyckades dock fynda både jackor och en cowboydress som gjorde henne till en riktig HiPPiE-GiRL. Sen var vi kaffesugna, fast när vi satt oss på uteserveringen (JA det var jättevårvarmt) blev vi ölsugna istället. Så öl it was! Smakade weisse för första gången (som folk tjatat) och ja, det var gott. Dock smakade det inte alls så mycket banan som jag fått för mig att det skulle göra.

Resten av eftermiddagen spenderade vi med barnen (världens sötaste!!) som Hilda är au pair hos. Och efter en god, sen middag med familjen cyklade vi in till en bar för att dricka vin, öl och drinkar med några vänner och en hund (!!). Sen blev det natt och jag började känna av att jag snart varit vaken i 24 timmar. Vi köpte en pizzaslize (som fö var typ den godaste pizzan jag ätit) och cyklade hem och somnade som två stenar.



Lördag.
 

Nästa morgon vaknade vi och trodde det var morgon men tji fick vi. Klockan var ett. Vi åt en frukost på den soliga balkongen och cyklade sen in mot stan för att göra en liten vandring upp till genom den långa arkaden upp till kyrkan Madonna di San Luca, som ligger på en kulle ovanför staden. Innan vi började vår vandring uppåt hann vi dock med ett glass-stopp. Omg, dat glass. 


Det tog en liten stund att nå toppen, pga allt som fanns att se på vägen. Men när vi väl kommit upp tog vi oss inte ner förrän solen gått ner igen.
 
 

Och där skulle man ju kunna tro att kvällen var slut. Men icke! Det blev aperitivo på en bar där en bekant Dj'ade under kvällen. Apertivio är också världens bästa grej, som är väldigt vanligt här. Man går ut, köper ett glas vin eller två och umgås över en slags uppdukad buffé med diverse italienska delikatesser som kan se mindre eller mer matig ut. Lite småplock helt enkelt. Vi tog oss dock vidare till en närliggande restaurang där vi åt pizza och efterrätt och vin. Och innan vi gick var vi snälla gäster och drack upp limoncellon som servitören bjöd på. Sen blev natten lång och dansig.




 
 
 
 
Söndag.
 

Från dagen efter har jag inga bilder än pga glömde min kamera hemma!!! Dett ångrar jag bittert bittert asbittert. För vi åkte på bilutflykt till havet 12 mil utanför bologna. Uppe i bergen i en jättemysig liten by hittade vi en Osteria där vi åt en lång god lunch med utsikt över gröna dalar. Här gjorde mina okunskaper dock att jag beställde in ett enormt fat med pasta och tomatsås och några små få ostron, när jag i själva verket ville haft MÅNGA STORA ostron och massa seafood. Mitt bordssällskap som innehar lite mer vana fick däremot ett fat med ca alla havets frukter. Plus ett fat med ostron. Plus ett fat med gnocci. Tur för mig att itelienarna är ett generöst folk som mer än gärna ser att man plockar från deras fat. Min pasta var för övrigt hemmagjord och typ den godaste pasta jag ätit. Till maten serveras alltid bröd och olivolja. Även ett bröd som jag ej lärt mig namnet på men som ser ut som någon slags tjock tortillia. Och som man tycker är asgod tills någon berättar att det är bröd som kokats i fett från en gris. = ej så lockande längre.
Till efterrätt fick vi hemmabakad kaka med jordgubbssylt och kaffe. Den lunchen satt där den skulle, mhm!
 
Vi promenderade sedan genom ett landskap helt täckt i dimma. Kändes som om vi var i värsta sagan om ringen filmen! Tillslut kom vi ner till en helt övergiven strand där det fanns ett litet hus somm var byggt av skräp som hittats i havet. Hem kom vi inte förrän sent på kvällen, där möttes vi av hemlagad middag (klockan halv tio, allt är lite senare där än här). 
 Nästa morgon vinkade vi av barnen vid skolbussen, drack en kaffe med en pappa och sedan var det dags för mig att flyga hemåt till regnet igen.
 
Snipp snapp snut, så var helgen slut!
 
 
 
 
 

pussy is power



Att vara feminist är för mig detsamma som att vara för mänskliga rättigheter. Lika självklart som att vara antirasist. Lika självklart som att emot mobbning. För mig handlar det inte om att föra en kamp mot någon (förutom patriarkatet som borde krossas) eller att sätta alla män på blodiga påkar. Jag ser feminismen som ett medel för en förändring som behöver ske genom att vi för en kamp tillsammans. Det ska inte vara en kamp mellan kvinnor och män, det ska vara en kamp med kvinnor och män, FÖR mänskliga rättigheter. För jämlikhet. 
Genom att synliggöra, medvetandegöra och belysa den maktstruktur som råder och hur samhället vi lever i faktiskt är uppbyggt och fungerar. Informera, intressera och därigenom kunna agera. 
 
Väldigt enkelt förklarat: http://www.trettiotreanledningar.com/
 

Mmmmmmgott.


Igår fick jag till världens godaste morots- & bönbiffar. Det svåraste med vegetariska biffar brukar jag tycka är att få en bra konsistens på dem, men dessa blev alldeles perfekta. Bjur på recept! (Obs att måtten är på ett ca, jag höftade lite)

Morots- & bönbiffar, 2 port:

ca 1 msk havregryn 
1 msk matlagningsgrädde (eller annan vätska)
ca 350 g blandade bönor (jag hade borlotti, canellini och kidney)
1/2 lök
Vitlöksklyftor efter smak
2 finrivna morötter
Smulad eller tärnad fetaost
1-2 ägg
Salt, peppar, ev någon ört
Ev ströbröd

Lägg havregrynen i vätskan för att svälla. Hacka lök och vitlök. Mixa ihop med bönorna till en geggig smet. 
Blanda med havregrynen, de finrivna morötterna, fetaosten och kryddorna. Knäck i ett ägg i taget tills "degen" har en bra konsistens. 
Låt stå och dra en stund (ej nödvändigt men jag inbillar mig att det blir bättre). 

Forma till lagom stora biffar och stek i smör eller olja. Om man vill kan man vända biffarna i ströbröd innan man steker dem. Dels får de en god stekyta och dels så håller de ihop bättre. Jag hade dock inget ströbröd hemma.

Gott att ha till är tex en svampsås eller kall sås gjord på créme fraiche. Servera med couscous, potatis, klyftpotatis, potatismos, ris eller vad du tycker om.



Jag lade mina i ett libabröd tillsammans med sallad, tomat, hackat äpple, saltgurka, majs, mer fetaost och tacosås. Mmmmums!!